Bila till Moseldalen


Första etappen

Malmö - Dibbersen 40 mil

Vi startade i Malmö en grå fredagseftermiddag i början oktober. Covid-19 härjade fortfarande och vi hade följt smittspridningen i Moseldalen noggrant veckorna innan vi skulle ge oss av. När det blev dags att resa var det betydligt färre fall än hemma så vi bestämde oss för att ge oss iväg. Det var en efterlängtad resa! 

Vi tog oss från Malmö till Danmark via Öresundsbron. Därefter har man knappt två timmat till Rödby - Putgartenfärjan som tog oss till Tyskland. Väl framme i Tyskland tog vi sikte mot Hamburg. Klockan var ca 19 då jag som passagerare började surfa för att hitta ett trevligt ställe där kunde äta och sova. Man vill ju gärna hitta ett ställe som är bra - goda recensioner brukar vara en bra vägledning. Vi fann ett litet trevligt ställe strax söder om Hamburg som hette Fromanns Landhotel i Buchholz/Dibbersen. Fromann drev förutom hotellet, också ett bryggeri vid namn Christophers, där det bryggdes ett riktigt gott färsköl.  Till ölen beställde vi vars en wienerschnitzel  och sedan sov vi riktigt gott i vårt rum som var enkelt men fräscht. 

Andra etappen  55 mil till Bernkastel-Kues

På morgonen serverades en bra frukost på Fromanns och sedan bar det iväg mot Moseldalen, närmare bestämt till Bernkastel-Kues och hotell Moselauen. Moselauen är ett nybyggt hotell som fått väldigt fina recensioner. Vi hade alltså höga förväntningar. Hotellet höll måttet - mycket fräscht och bra på alla sätt! 


Bernkastel-kues är en 700 år gammal kurort som breder ut sig på båda sidor om floden. Staden är delad i fyra stadsdelar. Kues är den största av dessa stadsdelar  och innefattar den pittoreska äldsta kärnan med bl.a Alte Markt.  

Ovanför staden vakar ruinen av borgen Landshut. Du kan åka till borgen med Landshut-express, en militärbuss av äldre slag. När vi besökte Bernkastel i oktober avgick bussen en gång i timmen (varje heltimme) från Gestade vid kommunhuset. I coronatider kändes det bra att det var en öppen modell.  Turen dit är inte lång men ganska brant. Väl uppe, har du en mäktig utsikt över staden. 

Vi valde att promenera tillbaka ner till byn - det är inte långt och en bra stig. På vägen ner stannade vi till på restaurang Schutzenhaus där vi åt en soppa med ett glas vin till. Vi fick sedan en fin promenad genom vinfälten ner till byn.

Bernkastel tar väl hand om sina turister. Turistbyrån har en central placering mitt emot kajen där Moselbåtarna avgår. Där hittar man även hållplatsen för ett litet tåg som kör runt hela staden och visar allt som är värt att se. Ett bra sätt att få en översikt av staden. Den äldsta delen av staden har fantastiska korsvirkesbyggnader med mycket charm och gemyt. I varje hörn finns serveringar där du kan ta ett glas moselvin eller en kopp kaffe.

När man befinner sig i Bernkastel måste man så klart besöka Mosels Weinmuseum und Moselvinotek. Här får man se hur vinframställning utvecklats genom århundranden. I Vinoteket kan man i vanliga fall gå runt i källaren och provsmaka mer än 100 olika Moselviner men restriktionerna kring Covid-19 tillät inte detta nu. Istället fick man sätta sig och beställa de sorter man önskade provsmaka. I källaren kunde vandra runt och läsa om de olika vingårdarna och deras viner. Vi köpte med oss lite olika viner. Vi tyckte det var ett bra tillfälle att hitta bra viner - det bör ju vara bra viner som presenteras på Mosels Vinotek, tänkte vi. 

Ett annat måste om du besöker Bernkastel, är en tur på floden. Störst utbud bjuder Mosel-schiffe-touristik på. De erbjöd flera olika rundturer och olika båtar. Vi valde en rundtur på ca en timme vilket var trevligt. Ombord finns det möjlighet att beställa en enklare fika, mat och så klart ett glas moselvin om man önskar det! 



Nästa etapp gick till Traben-Trarbach på det superfina hotellet Moselschlösschen

Infarten till Traben Trarbach
Infarten till Traben Trarbach

Tre nätter i Bernkastel tyckte vi var lagom. Därefter körde vi vidare till Traben-Trarbach där vi bodde på det synnerligen trevliga hotellet Moselschlösschen. Vid infarten till staden kör man igenom en charmig port men Traben-Trarbach har annars inte alls så mycket charm som Bernkastel-Kues eller Cochem (som vi besökte för några år sedan). 

Vi fick ett rum i två etage som var riktigt mysigt. Detta utmärkta hotell hade dessutom en fin restaurang med  god mat.  Det fanns också en bar ute i trädgården och även ett vinothek i en sidobyggnad. En tillbyggnad var på gång och nästa år kan hotell Moselschlösschen även erbjuda spa. Vi kommer gärna tillbaka! 

Zell - Beilstein - Koblenz 

Som jag nämnde tidigare så tyckte inte vi att Traben Trarbach hade samma "strosa-runt och-mys-känsla" som Bernkastel. Vi avverkade byn ganska snabbt och bestämde oss för att nästa dag, ta en utflykt med bilen till Koblenz. Vi passerade bl.a Zell som är känt för vinet Schwarze Katze. Katten syntes lite överallt i Zell. Vi kom också förbi Beilstein där vi  stannade till. Beilstein var en väldigt liten men väldigt charmig by, även kallad Törnrosastaden. 

Beilstein
Beilstein

Koblenz var ingen stad som man kommer att minnas för sin stora charm. Vårt mål med vår utflykt var att se Deutches Eck (UNESCO världsarv) - där floderna Mosel och Rhen möts.  Visst fanns det trevliga kvarter i gamla stan - det fanns det absolut,  men efter att ha besökt så många pittoreska städer de senaste dagarna så imponerade inte Koblenz på oss. Vårt mål med utflykten var att ta linbanan upp på höjden så att vi skulle kunna se Deutches Eck från ovan. Man fick en fantastisk vy från kabinbanan men det var för långt att köra. Det var inte värt en timme i bilen för att se floderna gå ihop. 

Mosel möter Rehn - Deutche Eck
Mosel möter Rehn - Deutche Eck

På cykel längs med Mosel

Så till en av resans höjdpunkter - en dagstur på cykel längs med floden. Jag hade läst många trevliga resebroschyrer som beskrev den fina cykelvägen på ca 20 mil från Trier ända upp till Koblenz med vinodlingar som kantar nästan hela vägen.  Vi tänkte cykla söderut och vända där vi tyckte det blev lagom. Det blev lite bekymmer med att hyra cyklar men en väldigt serviceminded kille i receptionen fixade cyklar till oss. Vi prickade in en dag med hyfsat väder och cyklade från Traben Trarbach  genom små samhällen som Kröv, Lösnich, Erden m.fl. Det var verkligen mysigt - vi blev så förtjusta så nästa år får det bli en cykelsemester vid Mosel. Då kan man boka ett cykelpaket där man kan cykla hela vägen och få hjälp med att flytta packningen. 

Vi stannade våra cyklar i Zeltingen-Rachtig på ett ställe som heter Deutchherrenhof. Här testade vi Flammkuchen till lunch. Det liknar pizza men botten är tunnare, nästan som ett tunnbröd. Fyllningen bestod av en vit sås, typ creme fraiche, fetaost, lök och oliver. Mycket gott! 

På hemvägen stannade vi i byn Kröv på Weingut Hahn. Här blev det vinprovning av både riesling, sekt och spätburgunder (det röda). Vi fastnade för sekten och ett riesling spätlese. Dagen därpå tog vi bilen dit och köpte några flaskor med hem.  

Dags för hemresa - övernattning i Osnabruck

En vecka senare blev det dags att köra hemåt. Vi hade tänkt övernatta i universitetsstaden Göttingen på hemvägen men då hade smittspridningen av Covid-19 ökat så vi valde en mindre stad. Just en studentstad kändes inte så bra. Valet föll istället på Osnabruck. Här slöts westfaliska freden efter trettioåriga kriget år 1648. 

Vi bodde på hotell Vienna house som var ett opersonligt hotell men god standard och bra läge. Frukosten var riktigt bra - plus för den!

Sista etappen Osnabrück - Malmö 58 mil

Efter frukost, ca kl 10 bar det iväg hemåt. Det var mycket vägarbeten och köer, kanske dumt att köra hem en lördag... Klockan hann bli 21.30 innan var vi hemma - det tog längre tid än vad vi trodde. Nåväl - man måste ha överseende med att det kan ta längre tid än beräknat på Autobahn.  Vi var väldigt nöjda - en supertrevlig resa. Än en gång kände vi att vi hade tur med vårr resande i dessa tider- en vecka senare ökade smittspridningen av Covid-19......igen!

Trevlig bar i orangeriet på hotell Moselschlösschen
Trevlig bar i orangeriet på hotell Moselschlösschen

Cykelturen längs Mosel var en höjdare och gav mersmak! Vi återvänder gärna till Moseldalen - då blir det cykelsemester på riktigt!